Torbjörn Holmer, Skadom

Vår älskade pappa Torbjörn Holmer har lämnat oss och jordelivet, 82 år gammal. Han växte upp på Loka i Skedom utanför Sollefteå, som det yngsta barnet till föräldrarna Ruben och Karin med syskonen Lars, Matts och Ingrid. Hans barn- och ungdomstid var fri och lycklig och präglades av starka familjeband och närhet till naturen. Många var de gånger han sprang genom skogen till Skedomsbodarna eller paddlade kajak i Sollefteåforsen.

Pappa valde tidigt jordbrukarbanan och gick på Nordviks lantmannaskola. Äventyrslysten som han var reste han sedan till Kanada där han arbetade på olika farmer från Stora sjöarna i öst till Klippiga bergen i väst. Tiden där kom att påverka honom starkt och kontakten med vännerna i Kanada bestod livet ut. Tillbaka i Sverige följde praktik och arbete på ett flertal gårdar söderut i landet samt fortsatt utbildning på Bollerups lantbruksskola i Skåne. På Aske gård i Uppland träffade han så vår mamma Britt-Mari som var kökspraktikant där.

1960 gifte de sig och slog ner sina bopålar i byn Skadom vid Ångermanälven för att börja bygga upp en skogsplantskola. De första åren levde de under mycket knappa omständigheter. Tack vare en enorm arbetsglädje, kärleken till varandra och stöttning från släkt och vänner lyckades de med vad de hade föresatt sig. Efter det första decenniets hårda arbete började verksamheten att blomstra och driften på gården utvecklades med åren till att även omfatta potatisodling och så småningom också skogsinnehav. Vi barn involverades tidigt i arbetet, vilket givit oss i familjen en speciell och värdefull sammanhållning.

Pappas slumrande samlargener började vakna när han var i 40-års-åldern, då köpte han sitt första väggur. Anledningen till att han ville samla på klockor var att han tyckte de var så vackra, de hade en själ. När samlingen inte längre rymdes på hemmets väggar bestämde han och mamma sig för att bygga ett klockhus åt skyddslingarna. Det sammanföll med att våra föräldrar drog sig tillbaka från företaget och lämnade över det till nästa generation. Pappa var en mycket kreativ person och hade dessutom en förmåga att kunna omsätta sina ibland vilda idéer i praktiken. Arkitekten bakom klockhuset var brodern Lars, det växte eftersom och den ena utbyggnaden följdes av den andra. Pappas kunskaper om klockor var gedigna och hans guidningar blev mycket uppskattade. Mamma har hela tiden varit delaktig och kompletterat verksamheten med en omtyckt kaffeservering. Klockhuset blev en skapelse utan motstycke som pappa älskade och här fick han oräkneliga lyckliga stunder.

Ett annat intresse var musiken. Han var musikalisk och tyckte om att spela trumpet, både för sig själv och inför andra. Den musikstil som låg honom varmast om hjärtat var tradjazzen och han hade djupa kunskaper även inom det området. Sedan ungdomsåren var han en stor beundrare av Louis Armstrong och han kopplade gärna av med att spela en skiva.
Vi höll väldigt mycket av vår pappa och det var vi inte ensamma om. Han fick många vänner genom livet och det har nog sin förklaring i hans många goda egenskaper. Han var en glädjespridare som kunde ta alla slags människor. Han hade ett varmt och öppet sinne, var enkel och anspråkslös, hade humor, generositet och glimten i ögat. Han var alltid sig själv och han höll sina ord. Vi är glada att han fick behålla sin personlighet in i det sista. Tack pappa för alla år tillsammans och allt som du har givit oss!

Ingela, Åsa, Carin och Björn Holmer

Torbjörn Holmer 1932 – 2016